Ledarhunden nr 1 2022
En tidning för dig som är medlem i Sveriges Ledarhundsförare
Innehåll
Inledare
Kallelse till SLHF:s årsmöte
Får ledarhundar vara i skyddsrummen?
Välkommen på ledarhundssnack första onsdagen i månaden!
Vill du ordna en lokal aktivitet?
Inbjudan till höstkurs
Händer på den internationella ledarhundsdagen
Mitt bästa tips
Det magiska med ledarhund
Digital diskussionskväll om tillgänglighet
Hundcoachen gästar SLHF:s virtuella rum!
Lek med hindren
Diskutera med andra i Europa
Valberedningen presenterar
Förslag till SLHF:s årsmöte 2022-05-15
Styrelsekandidaternas presentationer
Rabatt hos Svenska Djurapoteket
Om Ledarhunden
Kontakta SLHF
Inledare
Välkommen till ett nytt nummer av tidningen Ledarhunden! Våren är här, ljuset återkommer och så även fåglarna. En härlig tid, men tyvärr är det krig nära oss. Det är otäckt, skrämmande och oerhört tragiskt. Det gör att vi plötsligt ställer oss frågor som vi kanske inte brukar undra över. Hur skulle det vara att hamna mitt i ett krig när man inte ser? Hur skulle det vara att söka skydd eller fly med ledarhund? Får ledarhundar vara i skyddsrummen? Det senare får du svar på om du läser vidare.
Vid sidan av de obehagliga världshändelserna pågår en vardag och i ledarhundssvängen är det en turbulent period. Chefen för ledarhundsverksamheten, Lena Ridemar, har av oklara skäl slutat. En ny chef, som nu kallas chefshandläggare, har tillträtt sedan 1 mars, Elisabeth Ravstis. Tidigare var Elisabeth ordförande i SLHF, ett uppdrag som hon inte kunde fortsätta parallellt med chefshandläggarskapet eftersom det skulle kunna innebära en jävssituation. Därför har undertecknad hoppat in i hennes ställe, för att axla ordföranderollen fram till SLHF:s årsmöte den 15 maj.
Ledarhundsverksamheten verkar ha en lite jobbig period just nu med flera sjukskrivningar vilket påverkar verksamheten. För SLHF:s del innebär det att brukarrådet, som var planerat att hållas i februari, skjutits på framtiden och något nytt datum har inte blivit satt.
Funderar du på vad som hände med den planerade vårkursen? Den blir tyvärr inte av. Styrelsen fick backa på den eftersom Almåsa blev fullbokat innan någon av oss ens hann säga ”hundfilt”. Läser du vidare kommer du dock finna en inbjudan till höstkurs!
SLHF har sedan sist deltagit på några olika möten, ett med SRF:s jurist för att diskutera samarbete i diskrimineringsfrågan. Ett annat med Almåsa för att prata om hur vi skulle vilja ha det på Almåsa med våra ledarhundar och hur Almåsa skulle vilja ha det med oss. Styrelsen har också haft sitt första live-styrelsemöte sedan årsmötet 2021, en möteshelg som till stor del ägnades åt att jobba med dokument inför årsmötet, men som också gav oss tillfälle att fördjupa oss i aktuella ledarhundsfrågor, något som inte är lika enkelt att göra under våra digitala möten.
I nummer 3 av tidningen Ledarhunden berättade vi att SLHF medverkat till en skrivelse ställd till SRF:s förbundsstyrelse, för att protestera mot tillvägagångssättet i ett återtagande av en ledarhund. Därefter hände ytterligare saker i ärendet som vi gjorde en uppdatering om på SLHF:s E-postlista för medlemmar. Vi fick veta att den återtagna hunden hade avlivats utan den tidigare förarens vetskap. SLHF medverkade då till ytterligare en skrivelse ställd till SRF:s förbundsstyrelse. Vi fick ett koncist svar som innebar att man var i färd med att hantera ärendet. Det är viktigt att förtydliga att SLHF inte uttalar sig om huruvida det är rätt eller fel att göra ett återtagande eller att avliva en hund, men vi anser att den här händelsen har aktualiserat frågor om ledarhundsförares rättssäkerhet. Ärendet har även genomgående präglats av bristande information / undanhållande av information till föraren. Det anser vi är fel. Om ett återtagande görs på grund av att ledarhunden blivit misskött tycker vi det är en helt annan sak. När en ledarhund tas ur tjänst eller pensioneras på grund av att den inte kan fortsätta sitt uppdrag, tycker vi att föraren ska ha rätt till insyn och delaktighet i sitt ärende. Därtill är vår uppfattning att återtagandet inte skett på det sätt som ledarhundsverksamheten beskrivit att ett återtagande ska gå till, vilket skedde i ett avsnitt av radio SRF höstterminen 2021. SLHF kommer att arbeta vidare med de här frågorna.
Nu några ord om innehållet i det här numret av tidningen. Du kan läsa referat från våra digitala event, bland annat ett med hundcoachen Fredrik Steen. Det här numret bjuder också på tips och vardagsberättelser från ledarhundsförare, information om vad SLHF planerar på ledarhundens dag och inte minst valberedningens presentation av kandidater till olika uppdrag i SLHF. Vilka som får vilka uppdrag avgörs på årsmötet. Du har väl anmält dig? OM inte, läs vidare för nedan finns en kallelse med all information om årsmötet.
Mycket nöje!
Jessica Lucic, ordförande och redaktör för tidningen Ledarhunden
Kallelse till SLHF:s årsmöte
Välkommen till föreningen Sveriges Ledarhundsförares årsmöte 2022!
Datum och tid: 15 maj KL 10:00 – 13:00.
I år hålls årsmötet digitalt via zoom.
För att underlätta upprättandet av röstlängd ber vi dig anmäla ditt deltagande senast den 22 april. Efter anmälan skickas länk till mötesrummet och årsmöteshandlingar. Vill du hellre delta i mötesrummet genom att ringa in, meddela detta vid anmälan.
Skicka din anmälan till medlem@slhf.net
OBS! För rösträtt och för att kunna påverka föreningens kommande arbete och styrelsesammansättning krävs att du är medlem i SLHF. Medlemsavgiften på 250 kr ska vara betald senast den 31 mars.
Swish: 123 578 67 36
Plusgiro: 925425-1
Märk betalningen med ditt namn samt 250.
Kontakta valberedningen om du önskar förtidsrösta.
vb@slhf.net
Varmt välkommen önskar SLHF:s styrelse
www.ledarhund.nu
Får ledarhundar vara i skyddsrummen?
Text: Jessica Lucic
Svar ja! Ledar- och assistanshundar är undantagna regler som gäller för sällskapsdjur och får därför följa sin förare ned i skyddsrummen. Detta har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) meddelat SRF/Ledarhundsverksamheten som ställt myndigheten denna fråga. Dock saknas tydlig information om vad som gäller för ledar- och assistanshundar, Ledarhundsverksamheten bevakar frågan.
Välkommen på ledarhundssnack första onsdagen i månaden!
Vi öppnar vårt virtuella rum på Zoom den första onsdagen i månaden för samtal om ledarhund, stort som smått. Pratstunderna sker kvällstid. Ibland har vi ett tema, ibland inte. Du kanske går och funderar över något som du skulle vilja ventilera med andra förare. Eller också tycker du bara det skulle vara kul att prata ledarhund en stund. Onsdagen den 6 april har vi ett tema: första året med första ledarhunden. Träffen är tänkt att vara till för förstagångsförare.
Håll utkik på medlemslistan eller Facebook så får du mer info. Hoppas vi hörs!
Styrelsen
Vill du ordna en lokal aktivitet?
Har du lust att dra ihop några ledarhundsförare där du bor och göra någon gemensam hundträning under ledning av instruktör? Skulle du vilja samla ett gäng för att gå längs en vandringsled eller har du någon helt annan idé? Hör av dig till styrelsen så hjälper vi till! Din aktivitet kan vara ett par timmar, en halvdag eller längre. Du kan få bidrag från SLHF om du genomför en lokal aktivitet som innebär kostnader. Du behöver i så fall ha lite framförhållning, så att styrelsen kan planera för kostnaden och ansöka om bidrag. Om du vill arrangera en aktivitet under höstterminen 2022, kontakta styrelsen före den 15 augusti. Välkommen att höra av dig!
Styrelsen
Inbjudan till höstkurs
Nu är det dags att planera in höstkurs i kalendern igen! I år träffas vi på Almåsa havshotell i Västerhaninge mellan den 23 och 25 september för att träna tillsammans med våra hundar, utbyta erfarenheter och lära oss av kunniga föreläsare. Missa inte SLHF-årets höjdpunkt!
Vi samlas på fredagen för att ta oss ut till Almåsa. En gemensam buss kommer att avgå från centralstationen klockan 15:00 för den som önskar. Klockan 14:00 på söndagen finns en buss på Almåsa som tar oss tillbaka. Ett mer specificerat program för dagarna samt deltagarlista skickas ut till de anmälda närmare kursstart.
Kursavgiften är 900 kronor för dig som vill bo i dubbelrum. Du som föredrar enkelrum får betala ytterligare 400 kronor. Anmäl dig senast 20 juli genom att skicka ett mail till viktoria@slhf.net eller ring 070-6550 746. Om du inte får svar så lämna gärna ett röstmeddelande. Berätta vad du heter, om du vill åka med bussen till Almåsa, hur du vill bo och om du har några matpreferenser. Lämna också gärna ett telefonnummer vi kan nå dig på. Du är anmäld först när du fått en bekräftelse från oss och ska då betala in anmälningsavgiften så snart som möjligt till SLHF, antingen via Swish (123 578 67 36) eller plusgiro (925425-1). Märk betalningen med ditt namn samt ”höstkurs”.
Du som åker på aktiviteten kan få en del av din resa återbetald efter aktivitetens slut. Om dina resekostnader överstiger 250 kr, kan föreningen stå för resterande belopp. Tänk på att boka i tid, resa med billigaste färdsätt och använda pensionärsrabatten om du har merkostnadsersättning. Intyget som krävs för detta hittar du på försäkringskassans hemsida.
Har du några frågor eller önskemål gällande innehåll till kursen, kontakta Lisa på lisaly.privat@gmail.com eller 073-6388 106
Vi håller alla tummar för att vi ses i september!
Kursgruppen
Händer på den internationella ledarhundsdagen
I år infaller ledarhundens dag den 27 april, vilket SLHF såklart kommer att uppmärksamma stort. Vi planerar denna gång att släppa en kort film på Youtube, där några ledarhundsförare berättar om hur deras liv förbättrats sedan de fick ledarhund. Filmen ska sedan i så stor utsträckning som möjligt spridas i sociala medier i syfte att informera allmänheten om vad en ledarhund gör och vilket fantastiskt hjälpmedel den är. Här kan ni alla hjälpa till genom att dela filmen i alla era kanaler. Ju fler den når, desto mer uppmärksamhet kommer våra frågor att få.
Utöver filmen kommer vi även bjuda in allmänheten till ett panelsamtal via zoom på kvällen den 27 april. I detta samtal får alla som vill möjlighet att ställa frågor om ledarhundar och om att vara ledarhundsförare. Vi hoppas att vi genom detta kan nå ut till många och vill även uppmana er medlemmar att uppmärksamma våra fyrbenta så mycket det går och på det sätt ni kan under deras dag!
Mitt bästa tips
Världens bästa hundfilt!
Text Viktoria Karlsson
Har du någonsin stått och knölat ner din hundfilt i väskan, och förtvivlat undrat hur du också ska få ner din dator och din lunchlåda? Har din hund någonsin tittat med stor indignation på dig för att du försökt få den att ligga ner i blött gräs? I så fall har jag lösningen för dig! I födelsedagspresent på min senaste födelsedag fick jag en filt som, något överdrivet, revolutionerat mitt hundliv. Filten är vadderad och gjord i ett vattentätt material som alltså också är väldigt lätt att torka av och tvätta. När filten inte används kan den rullas ihop och rullen förseglas sedan med fastsatta kardborrband så att den inte går upp. På utsidan av filtrullen finns nu också ett handtag, som enkelt fästs med till exempel en karbinhake på utsidan av ryggsäcken. Denna filt har följt med mig dagligen och använts under föreläsningar såväl som på utomhuspicknickar och som sätesskydd i bilen. Bäst av allt är att den är köpt på Biltema och alltså borde gå hyfsat lätt att få tag på för de flesta. Ta chansen!
Fantastiskt smart koppel för studsiga hundar
Text: Lisa Ly
Jag vill tipsa er om ett koppel som jag köpt på Pongo.se. Kopplet kan göras både kort och långt, lite likt ett kombikoppel. Skillnaden är att man också enkelt kan fästa det runt midjan, ett bordsben eller annat för att sätta fast hunden. Då kanske ni undrar, kan man inte göra samma sak med andra vanliga koppel? Jo, det går, men fördelen med detta koppel är att det är lätt att öppna upp och sätta ihop när man snabbt vill spänna fast hunden runt sig själv eller runt ett stabilt objekt. Kopplet har nämligen ett spänne i ena änden, som ett ryggsäcksspänne som går att justera efter önskad längd. Jag har bland annat använt det här kopplet i selarbetet, exempelvis i stan när jag gett hunden sitt- eller liggkommando och behövt ha händerna fria. Genom att fästa kopplet runt mig, känner jag mig trygg att hunden inte kan rymma och jag har möjlighet att använda båda händerna till specifika uppgifter. Eftersom min hund kan vara reaktiv vid vissa tillfällen blir detta koppel som ett extra säkerhetsbälte mellan oss. Om hunden reagerar på något, kan jag snabbt ingripa utan större ansträngningar och utan att hunden rymmer.
Kopplet är från märket Ruffwear och heter Flatout Leash. Märket har också flera färger och modeller, så läs noggrant. Vissa koppel har vadderade handtag och andra inte. Nedan finns en länk till det koppel jag köpte. Och vill man veta mer, går det alltid att googla på märkets namn och koppelnamnet.
Har du ett tips du vill dela med dig av till andra ledarhundsförare? Mejla ledarhunden@slhf.net
Det magiska med ledarhund
Text: Lisa Ly
Hon är mycket mer än bara söt. Hon är också envis, smart, äventyrlig och viljestark, men också den bästa hunden någonsin. För att idag var den dagen jag upplevde det magiska med ledarhund.
För två år sedan hann vi knappt börja vår relation innan samhället stängdes ner och det var svårt att bygga en relation i en miljö som vi båda tyckte var tråkig att arbeta i. Att träffa vänner och bekanta blev plötsligt mycket svårare, färre spontanbesök på affärer, restauranger och man fick välja med omsorg när vi skulle besöka gymmet. Framförallt blev det inga besök till universitetet där jag ville arbeta henne som mest. oftast blev det skogspromenader och landsvägskörning och jag märkte snabbt att hon tyckte det var tråkigt. Nu när restriktionerna har börjat lätta och vi fått lov att återgå till campusstudier, har jag börjat arbeta med hunden så som jag velat arbeta med henne. Idag var en sådan dag, en dag då jag kände mig lika aktiv och självständig som vilken annan person som helst, just för att jag var på väg någonstans och hade lika mycket ärenden att uträtta som alla andra. Med hjälp av ledarhunden var detta möjligt.
På vägen hem kom till sist det magiska ögonblicket jag hört så många prata om. Känslan av rörelsefrihet och självständighet på grund av ett fyrbent hjälpmedel och en fyrbent vän. Idag bestämde jag mig för att hoppa av tunnelbanan några stationer tidigare för att promenera hem. Sträckan vi gick till en början var ganska rak och medförde inte mycket till stimulans för hunden. Ännu mindre stimulerande blev det när vi tränade på hundens teknik att hålla vänsterkant under den långa raksträckan. efter en stunds träning bestämde jag mig för att hunden fick bestämma. Vid en korsning svängde hon av bort från en väg vi vanligtvis brukar ta. Vägen hon valt hade vi endast gått någon gång tidigare eller gått från ett annat håll. Efter en stunds promenad började jag undra. Var var jag och hunden? Var vi på rätt väg hem? Istället för att börja styra och ställa, dirigera åt vilket håll vi skulle gå, beslöt jag att bara följa med. När hon stannade, stannade jag. När hon svängde följde jag med och på nolltid var vi ute på känd mark igen. Hunden hade på något sätt pusslat ihop flera vägar, två kända med en för mig något okänd och på något sätt kom jag hem helskinnad. Alltså bästa hunden någonsin! 🦮🐾🧠🐶👏🙌🙏❤️
Digital diskussionskväll om tillgänglighet
Text: Åsa Engman
Vilka delar av samhället kan vi vänta oss att få tillgång till när vi kommer med ledarhund och vilka bygger mer på enskilda överenskommelser mellan oss förare och en välvilligt inställd innehavare/boss?
Vilken strategi är bäst för oss ledarhundsförare när det gäller att besöka restauranger, affärer eller andra offentliga platser? Är det bäst att knalla in, stå på sig och hävda sin rätt eller att fråga innan om ekipaget är välkommet? Vad räknas ens som en offentlig plats?
Under diskussionskvällen 27 januari blev det tydligt att vi har olika strategier för olika situationer. Någon spelar oförstående och säger ”vi är alltid välkomna här” och andra använder tjänstekortet som ett sätt att styrka rätten att ta med hunden in i lokalen. Under diskussionen blev det även märkbart att dessa situationer är förknippade med mycket känslor. Lättnad när en är inne och på plats, frustration när en står i dörren och argumenterar eller en klump i halsen när en blir tvungen att gå därifrån.
Praktiska frågor kom också upp som hur vi gör i affären, ska hunden lära sig ”följa” en person som hjälper till eller ska hunden ligga på en säker plats och vänta? Det verkade som att ”äldre” förare från början lärt sig att parkera hunden på en lugn plats i butiken, Medan nyare förare lärt sig att ha hunden med in. Vissa föredrog att gå med ledsagare och ha hunden i kort koppel, andra ville ha hunden i arbete gåendes efter en ledsagare. Ytterligare någon gick med hundens hjälp till de vanliga ställena i affären och bad där om hjälp att ta fram en viss vara.
Uppenbart är att vi har behov av att utbyta erfarenheter och vi är alla enade om att vi vill se ett stärkt skydd i lagen för att undvika dessa jobbiga situationer och diskriminering.
Du vet väl om att du kan anmäla upplevd diskriminering? Anmäl direkt till diskrimineringsombudsmannen (DO) eller använd anmalningstjansten.se så blir din anmälan synlig för alla. Men observera att det numera inte kallas för anmälan utan för klagomål.
Hör gärna av er med tips på teman till våra digitala diskussionskvällar eller kom med förslag på ämnen/föreläsare till våra digitala kompetensevent!
Hundcoachen gästar SLHF:s virtuella rum!
Text: Jessica Lucic
Den 3 februari fick SLHF:s medlemmar en unik chans att möta hundcoachen Fredrik Steen för en timmes pratstund över en kopp kaffe. Hundcoachen hämtade sig i alla fall en kopp kaffe innan han var redo att sätta i gång. Runt 40 medlemmar slöt upp.
Fredrik Steen hade fått förslag på några olika teman att prata om: hundträningsmetoder nu och då, vanliga missar som hundägare gör med sina hundar och så förstås sin senaste erfarenhet med pudeln Fyran som är tänkt att bli ledarhund. Hundcoachen gjorde klart redan från början att han önskade dialog och utbyte snarare än monolog. Tiden gick fort och när Fredrik Steen tackade för sig efter en väl tilltagen timme, var vi nog många som kände att det fanns mycket kvar att prata om.
Fredrik berättade att han haft ett ohämmat hundintresse enda sedan barndomen. Han började träna och tävla aktivt när han var 17, då var det schäfer som gällde och som mest hade han 13 stycken i sin etta. Han har jobbat som lärare och instruktör för polisen i 6 år där han utbildat nya polishundförare. Att träna bruks och skydd har varit hans stora grej. Han har kommit till VM en gång men där blev resultaten blygsamma. Han har inte gått en massa hundutbildningar utan menar att den kunskap han har idag kommer sig av att han alltid levt med hundar. Fredrik har länge känt Robert och Carina Jönsson på Kustmarkens. Därför blev det naturligt att hundarna han grundtränade inför TV4-tittarna kom just därifrån. Många har följt kändishundarna Lilla Nymo, Solo, Steffi och nu senast Fyran. Tanken fanns att någon av hundarna skulle bli ledarhund, men ingen av de tre första passade som det. Två av dem blev dock assistanshundar.
Fredrik berättade för oss att med Fyran gick han in för att lära sig mer om hur ledarhundar tränas och fungerar. Han tänkte att han gjort något fel med de tre föregående eftersom ingen av de blev ledarhund. Så nu såg han till att träna Fyran i nära samarbete med Kustmarkens. Erfarenheten med Fyran har hjälpt honom att bli en bättre dressör. Någon ledarhundsdressör är han ju inte, påpekade han, den delen av träningen sker på Kustmarkens. Men att få mer inblick i hur ledarhundar tränas menade han har gett honom en helt ny dimension, en enorm respekt och ödmjukhet. Hundträningen mot ledarhund är mycket speciell och imponerande.
En stor Skillnad jämfört med hur Fredrik tränat tidigare är att med Fyran har saker fått ta tid. Träningen har skett på ett lugnare sätt, inte alls lika mycket belöningar som skapar aktivitet och förväntan som med polishundar. En polishund sitter på förväntan och skjuter sedan iväg som en pil. Så har han inte gjort med Fyran och då upplevt att, wow, vad stabilt det blir när hunden sitter utan att göra det på förväntan. Fredrik har också lärt sig att ta mer i hunden eftersom förare som inte ser antagligen tar mer i sina hundar och då behöver hunden bli van vid det.
Fredrik tyckte att träningen med Fyran på ett sätt gjort att cirkeln i hans hundträningsliv slutits. Träningen har mer liknat den gamla typen av träning som gällde när han inledde sin bana. Man använder i högre grad belöning med röst och fysisk beröring. I mer modern träning kanske man övervärderar betydelsen av belöning med godis och bollar. Exempelvis om man vill lära en hund att sitta så kan man belöna med godis eller att slänga en boll så fort hunden sitter, men då sitter hunden på förväntan, alltså inte lugnt. Man kan också lära hunden sitta genom att visa rent fysiskt hur man vill att hunden ska göra, ”visa och lär”. Man står lugnt vid hundens sida, håller den lätt i halsbandet, lägger en hand på hundens rumpa, något som hunden snabbt förstår och sätter sig. När man gjort det några gånger och hunden förstår vad hand på rumpa betyder lägger man till kommandot sitt. Man berömmer med röst och beröring. I inkallningsträning och liknande är belöning som skapar aktivitet förstås bra, men Fredrik menar att han aldrig haft ett så bra sitt eller ligg på någon annan hund som på Fyran.
Ett annat exempel är hur Fyran tränats att vara lugn på sambons arbetsplats. Frun instruerades att ha Fyran i koppel, gå in på arbetsplatsen utan att låta någon hälsa eller gulla, gå in på kontoret och där behålla kopplet på de första dagarna. Fyran lärde sig snabbt att: här händer det inte mycket, så då kunde han koppla av. Om han hade fått gå runt lös och folk fått hälsa och leka skulle Fyran snabbt ha kopplat ihop arbetsplatsen med förväntan om att det skulle hända saker där och han skulle inte kunna koppla av.
Fredrik jobbar ofta med problemhundar. Hundarna går upp i stress och förväntan i hundmöten, människomöten osv. Fredrik menar att hundägaren ofta skapat dessa beteenden hos hunden genom hur de själva beter sig i olika situationer. Exempelvis hur valpen introduceras för folk som kommer på besök i hemmet. Det är naturligt för valpen att först titta på lite avstånd och det ska man låta den göra. Istället lockas valpen ofta fram till besökarna och därigenom skapas aktivitet och förväntan. Samma sak med hundmöten, folk skapar problemen genom att låta hundarna hälsa, att inte vänja valpen vid att möta utan att engagera sig. Fredrik menade att de gånger han sett ledarhundsförare hantera sina hundar i en ny eller händelserik miljö, så har föraren släckt ned hundens förväntan på ett lugnt och fint sätt som han gillar. Han tycker att många hundägare har mycket att lära av det.
Fredrik fick en fråga om han kan beskriva mer om vad han menar rent konkret med ”visa lära och bekräfta” något han ofta nämner på sociala medier. Fredrik förtydligade med några exempel.
En 8 månaders golden retriever som har en leksak i munnen som den vägrar släppa på kommando. Många skulle i det läget byta mot godis eller liknande, men Fredrik gör inte så. Han brukar greppa om leksaken utan att dra, bara stå lugnt och hålla ihop med hunden. till slut släpper hunden eftersom den inte vill ha en hand i munnen på det där sättet. Så fort hunden släpper ger man bekräftelse: duktig hund! När man upprepat detta flera gånger och hunden släpper så fort man tar tag i leksaken så lägger man till kommandot loss. Man har lärt hunden genom att visa den på ett mer handgripligt sätt vad man vill att den ska göra.
Inkallning kan man också träna genom visa, lära, bekräfta. Man håller hunden i kopplet och för hunden mot sig med ett lätt drag, tar in hunden mot sin sida och där ger man godis. En typ av träning som inte är särskilt fartfylld men ger en effektiv inlärning. Fredrik menar att det här är en typ av grundläggande dressyr som ersatts av olika aktivitetsskapande belöningar i form av godis och bollar som slängs hit och dit. Hundar kommunicerar med varandra genom kroppsspråk och fysisk kontakt och det kan vi använda oss av i träningen tycker Fredrik.
Ett annat begrepp som Fredrik tog upp var kravställning. Man behöver lära hunden att hantera att man ställer ett krav, till exempel att bara sitta stilla för att vi säger det. Om man börjar med den typen av träning när hunden är valp, kan man sedan kommendera den vuxna hunden att sitta när den ser en katt. Nej, du får inte jaga katten, det är ett krav jag ställer. Men det fungerar inte om man inte tränar redan som valp. Han tog ett exempel med en rottweiler som är en hund som ofta protesterar och utmanar sin ägare. En enkel övning kan vara att valpen ska sitta en stund i ens knä. Den kanske inte vill, den kanske protesterar men jag ställer det kravet för att den ska kunna hantera krav när den blir vuxen. Nu får du sitta här en stund… Utan att man matar den med godis. Fredrik poängterade att det inte handlar om att vara dum mot hunden. Men när han lägger ut filmer får han ofta kommentarer av typen ”det där skulle jag ha kunnat lära min hund med en klicker eller godis”… Då har budskapet inte gått fram. Han får också kommentarer om att han inte belönar hunden, exempelvis när Fyran efter lite fibblande lyckades plocka upp ett kreditkort från golvet. Men att han till slut lyckades plocka upp det menar Fredrik är själva belöningen.
Vi kom in på hundens initiativförmåga. I lydnadsträning eller tävling är det inte meningen att hunden ska ta en massa initiativ, medan en polishund precis som en ledarhund måste kunna göra det. Men föraren till en ledarhund eller polishund måste också stötta hunden genom att gå in och leda eller säga vad hunden ska göra i en viss situation.
Mot slutet ville Fredrik veta vilket budskap han kan föra ut åt oss och då lades fokus på hundägares beteende vid hundmöten. Även att kunna låta ledarhunden vara utan att prata med den eller på annat sätt försöka få kontakt med den. Fredrik hade lite andra frågor också, dels om någon ville komma till hans träningshall för att filma med sin ledarhund. Han undrade också om han framöver skulle kunna få vara med på någon ledarhundsaktivitet. Det blev ett rungande ”ja!” på den. Slutligen hade han en undran kring hur en ledarhundsförare bär sig åt för att plocka upp bajs.
Någonstans på vägen genom den här digitala samvaron släppte han också en liten hemlighet, nämligen att nästa TV4-hund blir en schäfervalp från Kustmarkens, som Fredriks son ska få som terapi- och assistanshund. Vi fick veta detta en dryg vecka före alla andra!
Lek med hindren
Text: Jessica Lucic
Den här texten är tolv år gammal och handlar om min förra ledarhund. Jag tänkte att jag ville dela med mig av den här rätt gulliga vardagshändelsen.
Jag och min nya hund går på en smal trottoar. Min arbetsplats universitetssjukhuset på högra sidan och parkeringsplatser till vänster. Plötsligt snubblar jag till på något som ligger på marken, för en del av en sekund tappar jag balansen. Det verkar vara en riktigt tjock pinne mitt i vår väg, nästan som ett litet träd. När något ligger tvärsöver ens gångfält på det sättet, kallas det inom ledarhundssvängen för ett markhinder. Det är meningen att hunden ska observera sin förare på ett sådant hinder genom att stanna. Min hund är oerfaren och vi har inte stött på sådana här hinder förut. När hunden gör fel är det viktigt att göra om. Inga reprimander eller sura miner, man gör bara om tills det blir rätt.
Så jag tar min hund i kopplet, vänder tillbaka några meter och kommenderar henne sedan att gå framåt. Hon har fattat galoppen, går lite sakta fram till markhindret och stannar. Jag berömmer översvallande, medan jag för tydlighetens skull bankar på markhindret med min käpp. På det sättet visar jag för min hund att – titta här, ett hinder!
Medan jag står där och knackar på hindret, böjer hunden sig ner, vilket jag tolkar som att hon begrundar situationen. Samtidigt noterar jag att markhindret är lite högre än jag trodde från början. Det verkar faktiskt inte ligga direkt på marken, utan det är en bit över marken. Konstigt, reflekterar jag, bara för att i nästa sekund bli varse att markhindret plötsligt har flyttat sig upp till lårhöjd. Okej, nu hänger jag med! Markhindret befinner sig i munnen på min hund. Kanske uppfattade hon det här som en lite annorlunda apportövning?
Eh… säger jag och börjar skratta. Det tolkar hon naturligtvis som en uppmuntran, hon ger ifrån sig ett frustande läte och tar ett skutt framåt med markhindret, som bongar in i en bänk som står där. Nämen, loss, säger jag helt utan pondus, loss, vi ska inte leka nu och det där är ingen leksak, det är ett markhinder. Samtidigt minns jag att hundinstruktören lite nu och då brukat påpeka att man inte ska föra samtal med hunden, alltså ge ifrån sig en massa ord som inte betyder något för hunden, då är man inte tydlig. Hunden uppfattar inte heller mitt budskap, istället bjuder hon in till dragkamp. Markhindret är klumpigt och hårt, så hennes lekinvit resulterar i minst en öm punkt. Dags att ta tag i situationen alltså.
Jag harklar mig, stramar upp mig lite och åstadkommer ett mindre flamsigt ”loss!”. Markhindret släpps ner i backen med en smäll vid sidan av trottoaren. jag samlar ihop min hund, står i några sekunder och funderar på om jag nu borde plocka upp markhindret, placera det tvärsöver trottoaren igen och göra om, så att allt blir rätt och min hund lär sig något. Då hör jag en bil köra fram vid sidan av mig. Bildörren öppnas och någon kommer ut. Hej, jag ska bara flytta undan nån jävla stock som ligger här, säger han och tar tag i markhindret. Min hund är mycket intresserad när den här personen beslagtar hennes leksak. Jag låtsas som att jag inte har en aning om ”någon jävla stock” och hur den kan ha hamnat mitt i hans parkeringsruta. Jag bestämmer mig för att det är slutövat med markhinder för den här gången. Jag hör hur han vräker upp markhindret på trottoaren igen, men mer längs husväggen och inte mitt i vägen. Jag ger hunden kommando att gå framåt, hon tittar bakåt lite distraherat tills mannen sätter sig i bilen igen för att parkera.
Jag känner mig full i skratt och tänker att min hund agerar precis som jag oftare borde göra. Om man lekte lite mer med hindren, skulle nog det mesta kunna bli lite bättre och roligare.
Har du lust att berätta om vardagshändelser tillsammans med din ledarhund? Mejla på: ledarhund@slhf.net
Diskutera med andra i Europa
Text: Finn Hellman, ansvarig för internationella frågor i SLHF
SLHF är medlem i den europeiska federationen av ledarhundsförare European Guide Dog Federation (EGDF). Sedan en tid tillbaka har EGDF en e-postlista där vi som är medlemmar kan diskutera allt som rör ledarhundsekipage. Jag själv ställde till exempel en fråga där nyss om det finns någon nedre åldersgräns för att bli ledarhundsförare i i andra europeiska länder. Folk från Finland, Norge, Frankrike, England och Turkiet svarade och det gav mig värdefull information som jag kunde använda i SLHF:s arbete. Du har säkert också funderingar på hur det går till i andra länder. Vilka raser används? Finns det en fastslagen pensioneringsålder? Finansieras ledarhundarna med skattemedel eller via välgörenhet och så vidare. E-postlistan är förstås även ett smidigt sätt att lära känna ledarhundsförare utanför Sverige.
Språket som används på e-postlistan är engelska. Om du känner dig osäker på att skriva på engelska är ett tips att använda Google Translate. Det är en gratis funktion som Google har som kan översätta mellan olika språk. Det kan bli tokigt ibland, men ofta blir det förvånansvärt bra översättningar.
För att ansluta dig till e-postlistan, hör av dig till EGDF:s sekreterare, Jane Richards, som har e-postadress: jane@egdfed.org.
Vi hörs på e-postlistan.
Valberedningen presenterar
Förslag till SLHF:s årsmöte 2022-05-15
Styrelsen
Ordförande på 1 år:
Åsa Engman, nyval
3 ledamöter på 2 år:
Susanne Nordell, omval
Isabelle Ulfsdotter, nyval
Ida Östlund, nyval
Fyllnadsval 1 ledamot på 1 år:
Anne Mondotter, nyval
Verksamhetsrevisorer på 1 år:
Ordinarie Fredrik Mattsson, omval
Ersättare Lisa Ly, nyval
Revisorer på 1 år:
Ordinarie Per Österlund, omval
Ersättare Jonas Nyström, omval
Styrelsekandidaternas presentationer
Åsa Engman
jag heter Åsa Engman och jag har varit med i SLHF:s styrelse i 2 år. jag har haft min första ledarhund i snart fem år, fem år som gett mig oerhört mycket frihet, full fart framåt och förståelse för hur fantastiskt det är att samarbeta med en ledarhund! jag bor i Stockholm och arbetar som kurator.
Det finns många viktiga områden för SLHF att belysa och jobba med. Som jag ser det är det dock nödvändigt att försöka fokusera arbetet till några utvalda delar. Jag anser att SLHF ska fortsätta jobba för en ökad tillgänglighet för oss ledarhundsekipage dels genom att samarbeta med juridiskt kunniga personer för att om möjligt få ett fall av diskriminering juridiskt prövat och dels fortsätta sprida information om våra förutsättningar till allmänheten. Dessutom är det mycket viktigt att fortsätta arbeta för ett bättre samarbete med SRF:s ledarhundsverksamhet för att få till en givande dialog i för oss viktiga frågor.
Jag hoppas också att vi ska kunna anordna fler aktiviteter än vad som varit möjligt under mina två år i styrelsen., Aktiviteter där vi kan träffas och utbyta erfarenheter och bara prata hund!
Susanne Nordell
Malmö Limhamn
47 år
Jag har den 1 maj i år haft min första ledarhund Elli i tre underbara år. Hon är fantastiskt duktig i selen och full av äventyrslust, vilket medför att hon ofta visar och lär mig nya vägar! Jag känner en otrolig frihet tillsammans med Elli.
Hon är en busig hund som är full av energi, men också mycket duktig på passivitet när detta krävs. Hon har ändrat mitt liv radikalt.
Jag är intresserad av djur och natur, musik, politik m.m. Hållbar hälsa är något jag jobbar för i stort och smått.
Jag tycker att SLHF ska arbeta för att vi med våra ledarhundar ska vara en självklar del på alla platser i samhället och att hunden får följa sin ägare som ledarhund så länge det fungerar bra och detta ska avgöras från ekipage till ekipage, precis som vi granskas individuellt innan vi får dispositionsrätt. Vi ska också ha en god insyn i Ledarhundsverksamheten och få följa vår hund även om vi en dag inte längre kan ha den kvar själva.
Ida Östlund
32 år
Stockholm och delvis i Jämtland.
Jag har min tredje ledarhund och han är en sexårig stor gul fluffig labbehane med stora tassar och det vänligaste och tryggaste sinne som tänkas kan.
Alla slags aktiviteter till fjälls, fysisk träning och sjunga gospel är de intressen jag ägnar mig åt mest just nu i livet.
Jag har också ett stort samhällsintresse i allmänhet och tycker om möten med människor.
Utan inbördes ordning tycker jag att SLHF ska arbeta med att ha dialog med och påverka vem än som kommer vara ansvarig för ledarhundsverksamheten i Sverige.
Tillgänglighet och motverkande av diskriminering för oss ledarhundsförare och utbildning och utbyte av varandra i form av kurser och aktiviteter internt i föreningen.
Anne Mondotter
50 år
Årsta, Stockholm
Jag hade storpudeln Bosse från maj 2020 till september 2021. Han var min första ledarhund. Jag söker fortfarande svar på mina frågor kring Bosses öde, men har också ställt mig i kö för en ny ledarhund.
Rent allmänt är jag intresserad av friluftsliv, konst och hantverk.
En viktig fråga att arbeta med är att få en pålitlig och rättssäker ledarhundsverksamhet som respekterar både hundar och förare samt relationen dem emellan.
Isabelle Ulfsdotter
38 år
Jag bor just nu i Örebro men på väg mot Göteborg i höst.
Smilla är min andra hund men den första som det fungerat bra med. Min första, lilla Nova, fick tyvärr gå ur tjänst efter ett par år hos mig på grund av medicinska skäl. Smilla är en jaktlabrador med mycket energi. Hon fungerar som allra bäst när hon känner att jag litar på henne och vågar låta henne ta initiativ. Hon kommer från Norge och jag förstod redan när jag träffade henne för första gången att hon var en liten stjärna.
Jag har många intressen. Jag tycker om att vara ute i naturen, ta långa promenader eller rida. Jag älskar även att resa och uppleva nya platser och kulturer. Musik har alltid varit en stor passion i mitt liv, jag spelar några olika instrument, skriver låtar och tycker om att både jamma och repa ihop med mina vänner. Jag är nyutbildad journalist så journalistiken är också ett väldigt stort, viktigt och brinnande intresse för mig.
Det finns ju många frågor, men frågan om diskriminering är jätteviktig. Samhället behöver mer information, och informationen måste på något sätt gå in hos folk. Det där med att det kan komma en allergiker sitter så djupt rotat i mångas medvetande, jag märker det även bland mina kompisar som kan uttrycka att det ju är ett stort dilemma det där med ledarhundar och allergiker. Så stort är faktiskt inte det verkliga problemet.
Rabatt hos Svenska Djurapoteket
Som medlem i SLHF får du 20 % rabatt när du handlar på Svenska Djurapotekets butik på nätet. Svenska Djurapoteket säljer kosttillskott till hund och häst. Hör av dig till styrelsen för att få rabattkoden. www.svenskadjurapoteket.se
Bildbeskrivning: Svenska Djurapotekets logga. Grönt kors med vit tass på.
Om Ledarhunden
Ledarhunden är en tidning med nyheter, reportage och texter av och för ledarhundsförare och ges ut av Föreningen Sveriges Ledarhundsförare. Ledarhunden går att läsa på flera sätt. De flesta läser den digitalt men det går också att få texten inläst på skiva eller utskriven på punktskrift. Nu finns även möjlighet att nå den inlästa versionen av tidningen på Spotify och SoundCloud. Alla som vill kan läsa Ledarhunden. Man behöver inte vara medlem i SLHF.
Nästa nummer av Ledarhunden beräknas utkomma under sommaren 2022.
Redaktör: Jessica Lucic
Ansvarig utgivare: Jessica Lucic
Signatur: Natalia Hedlund
Inläsare: Lars Forslund, Haninge Taltidning
Kontakta SLHF
Föreningens postadress:
Sveriges Ledarhundsförare
c/o Torbjörn Ruther
Utfartsvägen 8 A
903 54 Umeå
E-postadresser
Allmänna frågor: info@slhf.net
Medlemsärenden, adressuppdateringar: medlem@slhf.net
Frågor om fakturor, reseräkningar och dylikt: ekonomi@slhf.net
Tidningen ledarhunden: ledarhunden@slhf.net
Valberedningen: vb@slhf.net
Webbansvarig Joachim Kåhlman: web@slhf.net
Styrelsen
Du kan kontakta var och en i styrelsen via mejl så här: personens förnamn@slhf.net
Jessica Lucic: ordförande & redaktör för tidningen Ledarhunden, Uppsala, tel. 070-535 43 57
Åsa Engman: vice ordförande, Stockholm
Susanne Nordell: sekreterare & medlemsansvarig, Malmö
Torbjörn Ruther: kassör & medlemsregisteransvarig, Umeå
Lisa Ly: informationsansvarig & internationella relationer, Stockholm
Viktoria Karlsson: informationsansvarig, Göteborg
Senaste kommentarer