Ledarhunden nr 4/2020

Ledarhunden nr 4 2020
Sveriges enda tidskrift med ledarhundsfokus!

Innehållsförteckning
Inledning 1
Årsmöte och kurs med SLHF 2
Från valberedningen: kommande vakanser i SLHF 3
Tävling 3
På vetenskaplig grund 3
Om hunden var din livsstilscoach… 7
Referat från möte med MFD 8
Försäkrad pensionär betalar sig 9
Rabatt hos Svenska Djurapoteket 10
Om Ledarhunden 10
Kontakta SLHF 11

Inledning

Bästa medlemmar i SLHF! Vi hoppas att ni och era hundar har det bra i dessa speciella Coronatider och att ni är rädda om er. Vi i styrelsen jobbar på så bra vi kan under omständigheterna, men vi måste förstås anpassa arbetet efter vad som är möjligt. Det blev inte mycket med lokala träffar eller kurser det här året men vi planerar för en helg fylld av aktiviteter på Almåsa i maj nästa år. Tråkigt nog är vår ordförande Knut sjukskriven, så han får hålla sig i skinnet ett tag, försöka vila och bli kry. Vi planerar för digitala aktiviteter och har börjat med att lära oss använda Zoom. Så håll utkik på medlemslistan för att få information och inbjudan till digitala möten!
Vi är mycket glada för den motion med ledarhundstema som skickades in av två moderata riksdagsledamöter, efter att vi i styrelsen hade mejlat alla i riksdagen för att bjuda in till ledarhundsrelaterade initiativ.

Nu över till innehållet i det här numret av tidningen. Ni kommer få en inbjudan till årsmöte och kurs på Almåsa, ett referat från ett möte med MFD, en uppmaning från valberedningen och ni kommer bland annat även få sätta er in i hur det skulle vara att ha en hund som coach. Det blir lite nya forskningsrön, en tävling och lite annat smått och gott så häng kvar och läs vidare!
Nästa gång vi hörs hoppas vi att vi alla har lite vårkänslor, för Ledarhunden nummer ett 2021 är planerad till slutet av mars. Och just ja, man glömmer nästan bort jul och nyår när en pandemi är i farten och hindrar nära och kära från att träffas.

God jul och gott nytt år allihop önskar vi i styrelsen!

Årsmöte och kurs med SLHF

Boka redan nu in 7 – 9 maj 2021 för en inspirerande helg på Almåsa! Vi hoppas att det inte råder några restriktioner i vår och planerar för fullt för att vi äntligen ska få ses. Helgen kommer förutom årsmöte innehålla både utomhusaktiviteter och spännande föredrag samt chans att lära känna ledarhundsförare från hela landet.

Med anledning av Corona rekommenderar vi dock boende i enkelrum till en kursavgift om totalt 800 kr mot ordinarie 1000 kr. Önskas dubbelrum tar man eget ansvar för det och parar ihop sig med någon före anmälan. Kostnaden för helgen är då 600 kr.

Gemensam buss kommer avgå från Radisson Blue Waterfront, Stockholm, fredag den 7 maj KL 15:00 och vi är åter i Stockholm söndag den 9 KL 16:00.

Meddela eventuella kostvariationer samt om du avser åka med bussen till och från Almåsa.
Meddela även om du enbart avser att delta på årsmötet lördag 8 maj KL 09:00-12:00 vilket är kostnadsfritt.
Ersättning utgår för resekostnader över 250 kr.
Tänk på att boka billigaste möjliga resa och du vet väl att du har möjlighet att resa med pensionärsrabatt om du erhåller handikapp/merkostnads- eller sjukersättning. Intyg rekvireras från försäkringskassan.
Detaljerat program för helgen samt årsmöteshandlingar kommer efter din anmälan som är bindande.

Anmälan görs senast den 31 mars i ett mejl till: kurs@slhf.net.

Kursansvariga, Sofia Thoresdotter och Fredrik Mattsson, besvarar frågor och liknande via ovanstående mejladress. Vid brådskande frågor går det bra att ta kontakt via telefon.
Sofia: 070-6358484
Fredrik: 070-8680600

Välkommen!

Från valberedningen: kommande vakanser i SLHF

Valberedningen vill gärna få in förslag på personer till de olika uppdragen i föreningen. Till styrelsen gäller följande: ordförande på 1 år, 3 ordinarie ledamöter på 2 år, 1 ledamot på 1 år.
I övrigt behövs det förslag på verksamhetsrevisor, en ordinarie och en ersättare samt ekonomisk revisor, en ordinarie och en ersättare.

Personen som blir föreslagen ska vara tillfrågad och naturligtvis vara medlem i föreningen.
Valberedningen vill ha dina förslag senast 1 februari 2021 till mailadressen: vb@slhf.net eller mobil 070 2183312 som är numret till sammankallande i valberedningen.

Hälsningar Valberedningen
Annika, Helena och Krister

Tävling

Fråga: Varifrån kommer bia i biabädd?
1: Från tiken Bia som fick en hemgjord bädd av sin husse vilken senare startade serietillverkning.
X: Från grekiskans biafavos som betyder ergonomisk.
2: En förkortning av det egentliga företagsnamnet Britta Ingvarsson AB, BIAB, i folkmun Biabädd.
Skicka in ditt svar till ledarhunden@slhf.net och vinn belöningsgodis!

På vetenskaplig grund
Text: Jessica Lucic

Nytt om hundens ursprung
Redan vid slutet av istiden fanns minst fem genetiskt olika hundar som levde med människor. På den tiden var vi fortfarande jägare och samlare. Hundarna var redan då spridda över stora delar av norra halvklotet. Detta har man kommit fram till efter analyser av DNA i benrester från 27 hundar, där de äldsta fynden var 11 000 år gamla. Genetiken visar också att hundar verkar ha flyttat mellan olika grupper av människor under sten- och bronsåldern.

Alla nu levande hundar bär DNA från en och samma vargpopulation, en variant av varg som är utdöd idag. Var och när de första vargarna avlades till hundar är inte känt, men genetiken från denna studie visar att det troligen skett för mer än 14 000 år sedan, vilket är tidigare än vad man hittills känt till.

Studien visar också att det fanns en mycket stor genetisk variation bland Europas hundar fram tills för ca 4000 år sedan. Vad som då kan ha hänt som minskat variationen är inte känt. Den variation av utseende och egenskaper som finns hos dagens hundar, har skett under de senaste 500 åren och är ett resultat av målinriktad avel.

Källa: Naturhistoriska Riksmuseet, forskning.se

Några kära gamla myter & missuppfattningar om hunden
Hunden är ett flockdjur med en tydlig rangordning, Eller? Hunden behöver att ”ledaren”, alltså jag, visar att jag är högst i rang. Jag behöver ta tag i min hund ibland, precis som tiken gör med sina valpar, för att visa vem som bestämmer på hundens eget språk. Eller?

Flock och rangordning
Etologen Ingrid Tapper gästar Hundpodden ”vår bästa vän” i avsnitt nummer 9 i år om flerhundshem. En etolog är expert på läran om djurs beteende. Ingrid Tapper hänvisar bland annat till forskning som gjorts på frilevande hundar och tamhundarnas vilda släktingar. Mer än hälften och kanske till och med så många som 80% av världens alla nu levande hundar är frilevande hundar, resten lever med oss människor på olika sätt. Det finns alltså goda möjligheter att studera hur hundar väljer att leva när de inte ägs av människor. Man har också undersökt hur vargar och dingos lever i det vilda.

Vargar och dingos lever i familjer, det vill säga en grupp bestående av föräldraparet och deras valpar. Det är alltså ingen individ i flocken som slagit sig till sin position, utan de vuxna i flocken har fött valpar och valparna kan välja att stanna eller att lämna familjen. När en familj blivit stor och tillgången på mat är begränsad kommer alltså vissa individer att flytta ut, för att så småningom bilda en egen familj.

Etolog Ingrid Tapper beskriver individernas inbördes relationer i familjen som roller, inte positioner. De äldre individerna har mer erfarenhet och får därför andra roller än unga individer. Det finns dock ingen rak rangordning i dessa familjegrupper. Idén om en tydlig rangordning i form av olika befästa positioner har alltså inget stöd i forskningen. Däremot berättar etologen att den typen av rak rangordning förekommer hos andra djur, exempelvis höns.

Det finns olika beteenden och nedärvda instinkter hos hunden som vi människor lätt kan feltolka som bevis på rangordning. Ett exempel är resursförsvar. Det betyder att hunden försvarar ett byte som den vill ha för sig själv. När hunden morrar för att vi går för nära tuggbenet eller visar att vi tänker ta benet ifrån hunden, är det lätt att tro att hunden utmanar vår position, försöker klättra på rangstegen. Men det handlar alltså om att hunden vill ha sitt byte i fred, något som förstås varit helt avgörande för överlevnad.

Etolog Ingrid Tapper berättar vidare att större flockar är mycket sällsynta hos frilevande hundar. Det finns en större grupp utanför Malaga och även ett par kring Moskva. Dessa lever mer som vargar och dingos, alltså i större familjer. Men frilevande tamhundar lever ofta ensamma. Det förekommer att de lever två och två eller i väldigt små grupper som består av tiken och hennes valpar, men grupper på över tre individer är sällsynta. På kvällarna kan man däremot se hur de slår sig samman i större löst sammansatta jaktsällskap för att söka mat.

När jag för många år sedan besökte en vän i Buenos Aires, Argentina, blev det här väldigt tydligt. På dagen när jag och vännen gick med våra blindkäppar hände det att käppen stötte emot något mjukt på marken. Ofta kom en medmänniska snabbt fram och förklarade att det var en hund som låg där och vilade och så fick vi hjälp att gå runt hunden. De låg ofta en och en på det där sättet, till och med på tågperrongen. De var inte rädda eller aggressiva och människor verkade vara snälla mot dem. Eller jag borde kanske säga, eftersom människor var snälla mot dem. I länder där människor inte har samma vänliga inställning till gatuhundarna, förändras förstås också hundarnas beteende mot människor.

På kvällarna blev det en helt annan typ av aktivitet på hundarna. Plötsligt började de dra runt på gatorna i grupp. Det blev helt omöjligt att sova, dels på grund av den makalösa hettan, dels för att hundarna förde sådant oväsen genom att galoppera runt i kvarteren skällandes. Men min vän var van, hon sov sig igenom det hela medan jag låg vaken och undrade vad hundarna höll på med. När jag nu många år senare hör etologen berätta om frilevande hundar inser jag vad de pysslade med halva nätterna. De hjälptes åt att fixa mat.

Dominans
Ett annat väldigt misstolkat begrepp i hundvärlden är dominans. Etologiprofessorn Per Jensen skriver om detta på sin vetenskapsblogg ”från forskningsfronten”.
Själv fick jag min första ledarhund 1994 och då talades det ofta om ledarskap och dominans. Man skulle vara en ledare för sin hund eftersom hunden behövde en ledare. En bra ledare skulle vara rättvis men tydlig. I praktiken innebar det att man skulle bestämma över hunden i alla möjliga situationer, allt från att inte låta den gå före in genom dörren när man kom hem, till att inte tillåta hunden att tigga. Ibland behövdes att man tog tag i hunden för att den skulle förstå. Vissa metoder var hårdhänta, som den så kallade ”alfarullningen” eller ”paragrafläsningen”. Dessa handlade om att använda fysisk styrka och bestraffning för att underkuva hunden och förhindra att den klättrade uppåt på rangstegen. Sådana tankegångar finns kvar än idag och bygger på teorier om hunden som inte kan styrkas med forskning.

Dressören till min första ledarhund lärde mig att det var okej att dra hunden i örat när den inte lyssnade. När jag nu tänker tillbaka på den tiden och på den typ av hundförare jag var, mår jag väldigt dåligt. Jag skäms och känner djup skuld. Och det tycker jag gott att jag kan fortsätta göra, för det jag gjorde var fel. Jag skulle ge allt för att få göra om och göra rätt.

Människohjärnan har anmärkningsvärda mentala förmågor i jämförelse med andra djurs hjärnor. Vi är i stånd till betydligt mer avancerade och nyanserade metoder än fysisk bestraffning. Människan är också för det mesta fysiskt överlägsen sin hund. Att utnyttja dessa enorma fördelar genom att dra åt ett stryphalsband, ta i örat eller trycka ned sin hund på marken för att få den att förstå skillnaden mellan rätt och fel, är faktiskt ynkligt, pinsamt och grymt.

Forskningen har nu sedan länge visat att hårdhänta metoder inte alls leder till att individen får en uppenbarelse om vad som är rätt och fel, oavsett om vi talar om människor eller hundar. Snarare leder det till att individen mår dåligt och risken för att utveckla olika beteendeproblem ökar. Inlärningsforskare har också länge känt till att bestraffning inte är en effektiv metod när det gäller att få en individ att bete sig på önskvärt sätt. Bestraffning leder snarare till att individen försöker hitta vägar att undkomma själva bestraffningen. Klart man undviker att bli nedvräkt på marken om man kan, men det är inte detsamma som att man underkastar sig eller inser att man gjort fel.

Fast gör inte tiken så när hon ska uppfostra sina valpar då? Visst är hon väl tuff och kastar omkull sina småttingar titt som tätt för att lära dem lite hyfs? Enligt otaliga etologer, hundpsykologer och andra hundkunniga gäster jag hört i Hundpodden ”vår bästa vän” förhåller det sig inte alls så. Det har som sagt gjorts massvis av studier och dessa beteenden har man inte sett. Så var den idén kommer från är oklart.

Per Jensen försöker förklara den etologiska innebörden av begreppet dominans. Dominans är inte ett personlighetsdrag, en egenskap. Dominans betyder inte att stå högre i rang eller att vara den som jämt bestämmer över andra. Säger man att en individ är dominant har man använt begreppet fel. Dominans är i stället en term som beskriver relationen mellan två individer av samma art och i samma grupp. Den dominanta individen är den som har företräde till begränsade resurser, såsom mat. Det går alltså inte att vara dominant för sig själv ute i skogen och dominans kan inte tillämpas på relationen mellan människa och hund, eftersom vi inte är samma art och vanligtvis inte konkurrerar om resurser.

Hur hundägare uppfattar begreppet dominans har undersökts i en ungersk studie, som också beskrivs på etologiprofessor Per Jensens forskningsblogg. Omkring 400 personer deltog, alla hade mer än en hund och fick beskriva hundarnas egenskaper och beteenden i en omfattande enkät. När resultatet analyserades visade det sig att självsäkra och läraktiga hundar uppfattades som dominanta. Däremot uppfattades inte aggressivitet som dominans.

Så vad är nu summorna av kardemummorna? Dominans är ett missuppfattat begrepp som används på ett felaktigt sätt i hundsammanhang. Vi bör inte försöka försvara användning av hårda uppfostringsmetoder med hänvisning till att hunden är ett flockdjur som behöver en ledare, eller att hunden behöver en tydlig rangordning. Forskning visar tydligt att hundar är familjeorienterade men ofta lever solo. Kanske har vi utgått för mycket från oss själva när vi försökt förstå oss på hur hundar fungerar. Vi människor kan nog sägas tillämpa rangordning i våra samhällssystem och forskning visar otvetydigt att vi är ett mycket utpräglat flockdjur. Om du vill att du och din hund ska ha en relation som utgår från hundens behov, bör du antagligen se dig själv som förälder medan hunden ska ses som den valp som stannar kvar. Om du är en bra förälder åt din hund stannar den för att den vill, men i annat fall för att den måste. Om du föredrar att förstå djuret du lever tillsammans med utifrån rangordningsprinciper så bör du inte ha hund, utan höns.

Källor: Hundpodden ”vår bästa vän”.
Per Jensens forskningsblogg ”från forskningsfronten”.

Om hunden var din livsstilscoach…
Inskickat av Annika Östling

När någon du älskar kommer hem, spring alltid och möt dem!
Låt alltid känslan av frisk luft och vinden mot ditt ansikte vara anledning nog för extatisk lycka!
Bits inte när det räcker med att morra!
Låt andra veta när de inkräktar på ditt område!
Spring, hoppa och lek en stund varje dag!
Ta en tupplur då och då och sträck alltid på dej innan du stiger upp!
Njut av uppmärksamhet och var inte rätt för andra människors beröring!
När det är varmt ute, pausa ibland och lägg dej ner på rygg i gräset!
När du är glad, dansa och skaka då på hela kroppen!
Oavsett hur ofta du får skäll, tjura inte! Spring tillbaka på en gång och bli sams istället!
Njut av den enkla glädjen med en promenad!
Var lojal!
Låtsas aldrig vara någonting du inte är!
Om det du vill ha ligger nedgrävt, gräv tills du hittar det!
När någon har en dålig dag – var tyst, sätt dej nära och erbjud tröst!

Referat från möte med MFD

Vi, Torbjörn Ruther och Åsa Engman, deltog som representanter för SLHF på ett digitalt möte med myndigheten för delaktighet (MFD) den 23 november. Utöver SLHF var Ledarhund Norr, Ledarhundsklubben Stockholm- och Gotlands län, SRF Skåne samt ledarhundsverksamheten representerade.

Lena Hallberg från MFD informerade om vilka samarbeten de inlett för att förbereda en verksamhetsövergång i januari 2022. De inväntar departementsskrivelsen med lagförslag, som även ska ut på remiss,

MFD har ett pågående samarbete med landets distriktsveterinärer för att undersöka vilken service de kan ERBJUDA i landet. De arbetar även med förberedelser av upphandling gällande apotekstjänster. Ledarhundsförarna påtalar vikten av att kunna handla på olika apotek och att hemsidor ska vara tillgängliga. Vi betonar även att det är viktigt att apoteken även fortsättningsvis kan skicka fakturor till myndigheten.

MFD har även påbörjat ett samarbete med landets syncentraler. Syncentralerna efterfrågar en utbildningsportal med information om bl.a. orientering och förflyttning med ledarhund SAMT ETT förtydligande av ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Utbildningsfilmer och olika checklistor ska tas fram som kan vara till hjälp för landets synpedagoger och möjliggöra mer likvärdig kunskap.

Ledarhundsförarna framförde oror vad gäller att det bara är två leverantörer av ledarhundar i det nya avtalet och vad det KAN LEDA till på längre sikt. Vi diskuterade hur avel och kompetens hos dressörer och instruktörer kommer kunna påverkas. MFD. påpekar att den längre avtalsperioden om FYRA år med möjlighet till förlängning om TVÅ år ger bättre förutsättningar för vidareutbildning och kunskapsöverföring till ny personal. MFD uttrycker även att de behöver ha personal anställd med hundkompetens.

Vi diskuterar även vikten av Support och uppföljning under ekipagens hela tid. Det finns bl.a. frågor om hur det kommer att fungera för de som har hundar som inte kommer från de leverantörer som ingår i det nya avtalet. MFD ska efter önskemål ta fram en skriftlig information om hur supporten ska organiseras framöver. MFDs uppfattning är att supporten ska vara likvärdig och de förstår vikten av regelbunden uppföljning och utbildning. De betonar att uppföljning ingår i deras myndighetsansvar. MFD efterfrågar förarnas synpunkter på hur supporten fungerar nu och hur den bäst kan ges.

MFD ska se över ansökningsblanketten och kommer be representanter för ledarhundsföreningarna om synpunkter på innehåll och hur ansökan kan göras tillgänglig. De kommer även skicka ut en enkät till landets förare för att inhämta synpunkter på utbildning, konferensanläggning, utrustning till hunden och veterinärkontakt.

Vi, Torbjörn och Åsa, upplevde mötet som positivt då vi uppfattade det som att MFD var intresserade av ledarhundsförarnas erfarenheter och synpunkter och att det gavs utrymme för konstruktiva diskussioner. Nästa möte är bestämt till februari 2021.

Försäkrad pensionär betalar sig
Text: Fredrik Mattsson

Minns ni Jenny Garland? För några år sedan var hon veterinär på ledarhundsverksamheten, numera driver hon en klinik i Uppsala med allt från vaccinationer till avancerad tandkirurgi.
Jag hade ingen aning om att hon var verksam här i Uppsala. Av en ren slump såg jag att hon annonserade i en lokal Facebookgrupp och tänkte att det skulle vara roligt att besöka henne. Jag behövde dessutom en second opinion på Negas ena kindtand som jag visste hade sett bättre dagar. Nega är pensionär sedan ett år tillbaka så jag svarar själv för regelbunden veterinärkontakt, beslut och kostnader. Enligt tidigare kontroller var läget just då inte akut och jag fick höra att tandkirurgi kunde kosta upp mot 10 – 12 000 kr hette det och jag skulle nog inte räkna med att få ersättning från försäkringsbolaget. Inte för en tandskada på en så pass gammal hund som Nega.
Ett förhandsbesked om huruvida försäkringen skulle gälla eller inte kunde bara lämnas ut på begäran från anlitad veterinär. Det vill säga, försäkringsbolaget ville se röntgenbilder på skadan innan de kunde fatta beslut om ersättning. Förutom en troligtvis hög kostnad skulle jag dessutom förhålla mig till metod. Det fanns nämligen veterinärer som ville utföra ingreppet vid två tillfällen istället för vid ett. Vid första tillfället en röntgen, borttagning av tandsten, avstämning med försäkringsbolaget och sedan vid det andra tillfället själva ingreppet. Två snabbare sövningar eller en lite längre. Så generella farhågor om risker med att söva åldrade hundar. Den förväntat höga kostnaden och det där med att jag också skulle vara tvungen att välja metod gjorde att jag inte ville anlita första bästa veterinär utan valde att avvakta lite. Eller ja, jag visste väl egentligen varken ut eller in. Så bäst som det var dök den där annonsen från veterinär Garland upp i mitt Facebookflöde och jag ringde och bokade tid.
Det var en trevlig liten klinik Jenny hade med ett par medarbetare, ett par undersökningsrum och lite försäljning av foder. Även om det var länge sedan Jenny jobbade på Ledarhundsverksamheten så kände hon igen Nega och mig. Nega undersöktes och Jenny meddelade att tanden var sprucken och svart och att det var läge att avlägsna den. Att även om Nega inte just nu verkade vara smärtpåverkad kunde det bli problematiskt att vänta för länge. Hon skulle utföra ingreppet vid ett och samma tillfälle alltså vid en sövning och räknade med att det skulle kosta runt 7000 kr. Hon uteslöt heller inte att försäkringsbolaget skulle ta en del av kostnaden. Efter lite resonerande hit och dit och med bakgrund av vad jag tidigare hade hört om kostnad och metoder så fans det inte längre så mycket att fundera på. Jag lämnade in Nega en måndag morgon och såg till att jag hade 7000 kr på kontot när jag skulle hämta henne. Att försäkringen skulle gälla vågade jag inte hoppas på, men 7000 kr var ju ändå bra mycket bättre en 12 000. Jenny mötte mig med en lite vinglig och omtöcknad Nega där på kliniken när jag kom och meddelade glatt att allt hade gått bra. Hon hade haft kontakt med mitt försäkringsbolag under dagen som tvärt emot vad alla hade trott skulle ta större delen av kostnaden. Inte vet jag hur Jenny hade formulerat sig kring den här tandskadan gent emot de men jag betalade drygt 2000 kr av de totalt dryga 7000 som det egentligen kostade. Reglerat och klart direkt på plats. Inget papperskrångel, inga telefonköer och jagande av försäkringshandläggare. Jag kände mig lättad över att slippa det där men framförallt var jag naturligtvis glad över att operationen hade gått bra. Innan hade jag skriftligen intygat att jag var medveten om att en sövning i sig kunde vara riskfylld och Nega närmade sig ju faktiskt 13 år.
Man kan tänka lite olika kring att försäkra en gammal hund. En del menar att det är helt onödigt men för min del har det betalat sig. Försäkringen ersatte nämligen även stora delar av kostnaden i somras när jag akut behövde uppsöka veterinär gällande Negas mage. Så mitt råd till alla som planerar att överta ägandet då det är dags för pension är att teckna en försäkring! Och just ja, jag lovade ju att hälsa till er alla så gott från Jenny!

Rabatt hos Svenska Djurapoteket
Som medlem i SLHF får du 20% rabatt när du handlar på Svenska Djurapotekets butik på nätet. Svenska Djurapoteket säljer kosttillskott till hund och häst. Hör av dig till styrelsen för att få rabattkoden. www.svenskadjurapoteket.se

Bildbeskrivning: Svenska Djurapotekets logga. Grönt kors med vit tass på.

Om Ledarhunden

Ledarhunden är en tidskrift som ges ut av Föreningen Sveriges Ledarhundsförare. Fyra gånger om året publiceras ett nytt nummer med nyheter, reportage och texter av och för ledarhundsförare. Ledarhunden går att läsa på tre sätt. De flesta läser Ledarhunden digitalt men det går också att få texten inläst på skiva eller utskriven på punktskrift. Alla som vill kan läsa Ledarhunden. Man behöver inte vara medlem i SLHF.
Nästa nummer av Ledarhunden beräknas utkomma under senare delen av mars 2021. Manusstopp är söndag den 7 mars.
Redaktörer: Jessica Lucic och Fredrik Mattsson
Ansvarig utgivare: Knut Thorstensson
Signatur: Natalia Hedlund
Inläsare: Lars Forslund, Haninge Taltidning

Kontakta SLHF

Föreningens postadress:
Sveriges Ledarhundsförare
c/o Torbjörn Ruther
Utfartsvägen 8 A
903 54 Umeå
Frågor om fakturor, reseräkningar och dylikt: ekonomi@slhf.net
Medlemsärenden, adressuppdateringar: medlem@slhf.net
Webbsidan: web@slhf.net
Allmänna frågor: info@slhf.net
Jessica Lucic, vice ordförande och redaktör för Ledarhunden: Uppsala
jessica@slhf.net
070-5354357
Knut Thorstensson, ordförande: (sjukskriven)
knut@slhf.net
Åsa Engman, sekreterare: Stockholm
asa@slhf.net
Torbjörn Ruther, ekonomiskt ansvarig samt medlemsregisteransvarig: Umeå
torbjorn@slhf.net
Lisa Ly, informationsansvarig: Stockholm
lisa@slhf.net
Fredrik Mattsson, kursansvarig och redaktör för Ledarhunden: Uppsala
fredrik@slhf.net
Mathilda Vedel During, ledamot: Stockholm
mathilda@slhf.net
Valberedningen
vb@slhf.net
Joachim Kåhlman, Stockholm (ej styrelsen)
Webbansvarig
joachim@slhf.net
Kurs/Aktivitet
kurs@slhf.net
Texter till Ledarhunden
ledarhunden@slhf.net