Ledarhunden nr 3/2020

Ledarhunden nr 3/2020

Ledarhunden nr 3 2020
Sveriges enda tidskrift med ledarhundsfokus!
Innehållsförteckning
Ordföranden har ordet 2
Redaktionsrutan 2
Dagsutflykt till Nåttarö 3
Boktips 4
Ny rabatt till ledarhundar 4
Mitt bästa tips 4
Rapport från möte med myndigheten för delaktighet (mfd) 5
På vetenskaplig grund: Relationen till hunden speglar ägarens anknytningsstil 6
När Juni flyttade 7
Rabatt hos Svenska Djurapoteket 8
Om Ledarhunden 8
Kontakta SLHF 9

Ordföranden har ordet
Text: Knut Thorstensson, ordförande
Hej ledarhundsförare!
Hoppas att ni alla har haft en skön och härlig sommar. Tyvärr så började året med att vårt samhälle ställdes lite upp och ner med Corona. Därför fick vi ställa in vår helgkurs och nu hoppas vi på att det blir som vanligt under 2021.
Helgen den 11–13 september så hade styrelsen sitt första livemöte på Almåsa. Själv kunde jag inte närvara på grund av en sjukdom som kom i vägen. På vårt styrelsemöte hade vi en träff med Håkan Thomsson och Annika Östling från förbundsstyrelsen.
Här kunde jag vara med via telefon.
Syftet med träffen var att få till ett bättre klimat mellan Förbundsstyrelsen, brukarrådet och SLHF.
Det kändes som vi kom en bra bit på väg för att ha mer dialog och på det viset kunna få mer uträttat.
Under själva styrelsemötet så diskuterades att få igång digitala möten där vi kan ha olika föreläsningar på cirka en timme.
Vi har också varit inbjudna till MFD och fått lite rapport om den nya upphandlingen. Se rapporten längre ner i Ledarhunden.
Vi har planerat vårkurs och årsmöte till helgen den 7–9 maj 2021. Tänk på att ni kan kontakta ekonomi@slhf.net eller kurs@slhf.net för att få till lokala träffar ute i landet.
Önskar Er en trevlig läsning av Ledarhunden!

Redaktionsrutan
Text: Fredrik Mattsson och Jessica Lucic
Vi har nu haft vårt allra första livemöte i styrelsen och det känns skönt att äntligen kunna ses och jobba face to face. Här på Almåsa vräker just nu regnet ner så det blir ingen längre rastrunda innan middagen. I väntan på mat och bättre promenadväder passar vi istället på med att sätta ihop det här numret av Ledarhunden.
I förra numret hade vi en tävling, hitta det malplacerade ordet. Snabbast med att mejla in det rätta svaret som var isglass var Sara Shamloo Ekblad. Grattis Sara!
Den här gången finns det ingen tävling men vi har fyllt Ledarhunden med annat smått och gott, tex smarta tips för dig och din hund, en och annan rapport och en gripande text av Sofia Thoresdotter.
Glöm inte bort att ni mer än gärna får bidra med textmaterial, eller rent av kanske ingå i redaktionen, den som känner för det.
Mycket nöje!

Dagsutflykt till Nåttarö
Text: Ida Östlund.
Detta år har mycket blivit annorlunda på grund av ett litet virus, till exempel blev SLHF:s årsmöteskurs inställd till min stora besvikelse, för mig är det en av årets höjdpunkter. Att få hänga med andra ledarhundsförare och nörda in sig i allt som rör ledarhund, det finns faktiskt ingen som inte själv är ledarhundsförare som kan förstå varför det är intressant att prata om olika selar eller bästa sättet att argumentera med diskriminerande restauranginnehavare.

Jag började fundera kring någon alternativ aktivitet och gjorde upp en mental lista över de bästa ingredienserna i en, för mig, lyckad dag.
Den lydde enligt följande:
1 Härlig natur en bit från staden,
2 fysisk aktivitet
3 social samvaro
4 mycket fika!

Jag kollade runt och valde att Nåttarö i Stockholms södra skärgård skulle bli målet för vår utflykt och vandringsdag. Nåttarö är en fem km lång ö som är ett Naturreservat, det tar bara 30 minuter dit med båt från Nynäshamn dit det enkelt går att ta sig med pendeltåg eller taxi.

Vi var sex ledarhundsförare och 3 övriga som hoppade på Waxholmsbåten på söndagsförmiddagen den 30 augusti. Då vi kom fram intog vi förmiddagsfika på Nåttarö handelsbods solindränkta veranda. Nåttarö är en bilfri Ö och lugnet kändes så fort vi klev av båten. Det är något särskilt med kluckande vatten och havsbris mot ansiktet.

Efter fikat gav vi oss ut på upptäcktsfärd på ön, det första stoppet blev efter ca 3 km på klippor med havet på 3 sidor om oss där havet dånade in, där efter blev det strandhäng där den övervägande delen av badarna utgjordes av labradorer.

Sedan knatade vi vidare till andra sidan ön och käkade medhavd middag helt ensamma på en stor strand, vi hittade också ett ypperligt klätterträd som vissa av förarna gärna hade ägnat lite mer tid åt att utforska.

Efter drygt sex timmar och närmare 20 000 steg senare hoppade vi på båten tillbaka mot fastlandet där regnet mötte oss.

Det blev en ypperligt härlig och fin dag i sin enkelhet. Jag uppmanar alla som har någon idé om ledarhundsaktivitet att slå slag i saken och bara göra det, det behöver inte alls vara så stort och krångligt för att det ska bli bra.

En hälsning från Fredrik, kursansvarig:
Gör som Ida! Om du går och hoppas på någon trevlig aktivitet ihop med andra ledarhundsförare, fundera på om du med lite stöd skulle kunna arrangera aktiviteten själv. SLHF uppmuntrar till aktiviteter av alla slag och har möjlighet att bevilja ekonomiskt stöd. Vi hjälper också till att sprida information om aktiviteten i våra kanaler.

Boktips
Text: Sara Shamloo Ekblad

Nu finns Rörelseboken av Annika Falkenberg på punktskrift. Boken är på fem volymer och går att låna eller köpa av MTM.
I boken skriver fysioterapeut Annika Falkenberg om hur en frisk hunds rörelsemönster ser ut. De två sista volymerna innehåller övningar som beskrivs i steg-för-steg. I svartskriftsupplagan är dessa övningar rikt illustrerade.
Språket är lättläst men jag tycker tyvärr att det är lite svårt att hänga med i boken. Jag tror att bilderna är bra att ta tillhands, men jag är ändå glad att ha boken att gå tillbaka till och läsa. Jag rekommenderar boken för den intresserade.

Ny rabatt till ledarhundar
Text: Sara Shamloo Ekblad

Canniopat Jojo Stenberg driver Stockholms hundhälsa centralt i Stockholm. Hit kan hundar komma för friskvård eller rehabilitering.
Jojo Stenberg erbjuder ledarhundar hela 20% rabatt på alla behandlingar. Bland behandlingar kan nämnas friskvårdskontroll, balansbollsträning, laserterapi och snart vattentrask. Boka på hemsidan eller kontakta Jojo direkt. Rabattkod fås från SLHF:s styrelse.

www.stockholmshundhalsa.se

Mitt bästa tips

Sprejbalsam för att vårda pälsen – K9 Aloe Vera Nano Mist (250 ml)
Text: Jessica Lucic
För alla typer av pälsar (och djur). Ett ”leave in”-balsam med snabb antistatverkan, mild glans och stark utredningseffekt. Motverkar slitage och tovor.
Spreja på torr päls före borstning. Gör att pälsen blir lättborstad och mer luftig. Pälsen drar åt sig mindre damm och smuts. Finns olika märken men flera upplever jag som lite kladdiga och flottiga. Fick tips om antistatsprejbalsam från och med hund nummer tre och hade önskat att jag fått det tidigare. Pälsen håller sig mycket finare och just den här sorten är den bästa jag hittat! Jag har förresten prövat den på mitt eget hår när min stylingkräm tog slut. Det funkade utmärkt.

Vikbar vattenskål
Text: Finn Hellman
Det finns en pryl som jag har svårt att vara utan numer. Det är en djup tallrik i silikon. Den är egentligen tänkt för människor, men fungerar utmärkt som mat- och vattenskål till hunden. Tidigare bar jag alltid med mig återanvända glasspaket i plast för att ha som mat- och vattenskål. Fördelen med dessa var att om jag råkade glömma dem någonstans var det inget som sved i plånboken. Nackdelen var att de tog plats i väskan. Den hopfällbara silikontallriken blir platt när man viker den. Och den är lätt att torka av. Vikmekanismen går att likna vid ett dragspel som man vecklar ut och trycker ihop.
Tallriken rymmer 1,5 liter och kostar 80 kronor. Den finns i färgerna grått och turkos.
Det finns säkert fler varianter av sådana här tallrikar. Men den senaste jag köpte var av märket Asaklitt. Jag beställde den på internet, men det ska även gå att köpa den på Clas Ohlson.

Hälsningsförbud
Text: Annika Östling
För att få människor att förstå att det inte är ok att hälsa, gulla och bemöta min hund med ”öppna famnen” brukar jag be dem att hjälpa min hund att låta bli att hälsa genom att säga: min hund har hälsningsförbud och du hjälper honom att låta bli genom att Du låter bli att hälsa eller klappa honom.
Detta har jag behövt använda sen jag fick min första labrador.

Dämpa rastklockan
Text: Torbjörn Ruther
Bjällran som jag har fått med hunden har en för hög klang tycker jag så jag har tejpat insidan för att få en mjukare lägre klang.

Rapport från möte med myndigheten för delaktighet (mfd)
Text: Lisa Ly.

Den 10 september hölls ett digitalt möte med myndigheten för delaktighet. En av huvudpunkterna var upphandlingen av ledarhundar under avtalsperioden 1 juli 2021 – 30 juni 2025, med möjlig förlängning till 30 juni 2027. Denna gång upphandlades hundar från endast två leverantörer, Hundskolan Lund från Norge, som ska leverera 24 hundar, och Kustmarken från Sverige, som ska leverera 16 hundar. Anledningen till att det bara blir två leverantörer är prisskillnaden.
Det som ingår i priset denna gång är hunden, leverans av hund och support. Leverantörerna som vann upphandlingarna hade lagt ett bud på strax under 300.000 kr. De andra 2 leverantörerna, Disa Dogs och Veivisaren Hade lagt ett bud på ca 350.000 kr. Om leverantören inte kan leverera det antal som utlovas, går förfrågan vidare till andra leverantörer som ingått i upphandlingen.

Den andra huvudpunkten på mötet handlade om tjänstekorten som tillhör förare och hundarna. Mfd undrade om tjänstekortens funktion. Används den och på vilket sätt? Hur känns det att ha ett tjänstekort? Kan det förbättras på något sätt? Förarna fick lämna sina synpunkter i frågan. En del i gruppen menade att det kändes tryggt att ha ett tjänstekort även om det inte används särskilt ofta. Andra menade att kortet inte hade någon betydelse. Har näringsidkare bestämt sig att inte släppa in ledarhund, så har kortet ingen betydelse. Det diskuterades hur tjänstekortet kunde utvecklas, exempelvis EU id-kort för hundar. I denna funktion skall det ingå möjligheten att resa med hund ute i Europa. Ett annat exempel är id bricka för hunden. Den skall symbolisera ledarhundens kompetens och certifikat av hundens yrke som ledarhund.

Den tredje frågan som togs upp var utrustning till hundarna. Vad får vi idag? Vad fick vi tidigare och vad vill vi ha till hundarna framöver? Förare berättade sina upplevelser och åsikter om utrustningen som tillkommer.

Med anledning av detta har vi 2 frågor till er medlemmar.
1: Har du använt tjänstekortet? OM ja, hur har det gått?
2: Hur är utrustningen ni använder idag? Hur är det med selarna exempelvis? Vad kan förbättras med dem? Önskas något annat i utrustningen när hundar levereras?

Skriv och berätta era upplevelser kring tjänstekort och utrustningen.
Maila till: asa@slhf.net

På vetenskaplig grund: Relationen till hunden speglar ägarens anknytningsstil
Text: Jessica Lucic
Ur SLU:s kunskapsbank www.slu.se

Enligt den så kallade anknytningsteorin utvecklar människor olika anknytningsstilar utifrån hur deras omvårdnadsrelationer såg ut under den tidiga barndomen. Anknytningsstilen beskriver hur en person fungerar tillsammans med andra människor och hur man stöttar och tar hand om andra. I en studie från SLU undersökte forskare hur vuxna hundägares anknytningsstil påverkade relationen till den egna hunden.

Först utvärderades hundägarnas anknytningsstil med hjälp av ett frågeformulär. För att undersöka relationen mellan hund och ägare studerade forskarna hundens beteenden i utmanande situationer tillsammans med ägaren, tex vid en ljudöverraskning eller då en främling närmar sig på ett konstigt sätt.

Resultatet visade att hundar till ägare med en så kallad trygg anknytningsstil fokuserade mer på utmaningen, medan hundar som levde med ängsliga ägare fokuserade mer på ägaren. Ägare som var mer undvikande i sin anknytningsstil, dvs mer avståndstagande i relationer till andra, hade i högre grad hundar som inte sökte stöd genom fysisk närhet under de utmanande situationerna.

Dessa samband mellan anknytningsstil och hundens beteende kan betyda att hundar utvecklar olika strategier för att hantera utmanande situationer utifrån vilken typ av stöd, trygghet och uppmuntran de får från sin ägare.

När Juni flyttade
Text: Sofia Thoresdotter
När ledarhundsverksamheten började prata om pensionering tänkte jag att det kanske ändå inte var en så dum idé. Juni var inte på topp längre och våren såg ut att innehålla flera nya uppdrag för mig och mitt företag. Kanske skulle det vara bra att ha en ung och arbetsglad hund nu när jag skulle vistas på så många nya platser. Beslutet blev lite enklare eftersom jag befann mig i den situationen att jag kunde behålla Juni som privathund efter hennes pensionering.
Men Egentligen hade jag det på känn, att det inte skulle gå. Juni har alltid varit en enmanshund och det fortsatte hon att vara även efter det att Jan och jag flyttade ihop och gifte oss. De ytterst få gånger han var tvungen att gå ut med henne, ville hon knappt gå med och när hon var färdigrastad rusade hon tillbaka in till mig. Om jag lämnade henne hemma hos Jan, låg hon vid ytterdörren och väntade hela kvällen.
Men alla sa att:
”Jodå, de vänjer sig, hundar är anpassningsbara, det kommer att gå så bra, bara du ser till att din man får huvudansvaret för henne”.
I början verkade det också som om de skulle få rätt. I god tid började vi vänja henne vid det nya. Jan fick ge henne mat och gå ut med henne och jag fick en månad med sovmornar på köpet. Juni hade inga problem med att vänja sig. Ärligt talat tyckte jag nog att det gick lite för lätt. Var hon inte mer enmanshund än så? Samtidigt var jag förstås glad för att det gick så bra för dem båda. Så när den nya hunden kom var jag helt säker på att det skulle fungera.
Och i början gjorde det det också. Juni var fördragsam och tålig mot den unga, vilda tiken och på våra gemensamma promenader såg hundarna ut att fungera bra ihop. Det var bara den unga som tyckte att den där gamla labradortanten var en riktig tråkmåns som aldrig ville leka, men båda hundarna fann sig väl tillrätta. När våren kom gjorde vi långa skogspromenader med matsäck och det kändes som om vi äntligen hade landat ordentligt i vårt beslut.
Det var då, när vi tänkte att allt kanske skulle ordna sig trots allt och den nya hunden hade varit hos oss i tre månader, som Juni började visa tecken på att allt inte var bra. Hon sov mer och mer och ibland ville hon inte ens gå med oss på promenad, utan stannade vid tomtgränsen och ville vända direkt efter att hon hade kissat. Hon kanske börjar bli gammal och trött, tänkte vi. Då var det ju ändå bra att hon hade fått gå i pension.
Men så en dag, behövde vi lämna Juni hos en hundvakt över helgen och när de kom tillbaka med henne berättade de att de hade blivit så förvånade över att Juni verkade så ung. Hon hade sprungit och hoppat, gjort riktiga labberustningar, något som vi inte hade sett på över en månad.
När Juni återgick till sitt gamla ledsna beteende igen efter helgen hos hundvakten, fick vi till slut inse att hon inte trivdes mer här hos oss. För henne hade det varit okej att byta människa. Det var när hon blev ersatt av en annan hund som hon ledsnade på hela situationen.
Vi hittade ganska snabbt ett nytt hem till henne. Det var en vän till oss som själv nyligen gått i pension och som gärna ville ta emot Juni. Det blev bra till slut, men jag känner mig fortfarande som en svikare.
Jag skrev en Junimanual med allt jag kunde föreställa mig att den nya ägaren skulle behöva veta om Juni. Det var något av det sorgligaste jag någonsin har gjort. I början hade vi tät kontakt eftersom den här personen aldrig har haft hund förut, men det har gått bra och Juni får träffa många av mina vänner och bekanta i Stockholm där hon bor nu.
Dagen när de kom för att hämta henne var en fredag. Vi bjöd på lunch och skrev alla nödvändiga papper. Jag försökte att inte känna efter. Allt var bestämt och ingenting att grubbla över mer. När vi följde dem ut till bilen och tårarna började bränna bakom mina ögonlock, precis då passade den nya hunden på att rymma och vi fick annat att tänka på. Något nytt hade börjat.

Rabatt hos Svenska Djurapoteket
Som medlem i SLHF får du 20% rabatt när du handlar på Svenska Djurapotekets butik på nätet. Svenska Djurapoteket säljer kosttillskott till hund och häst. Hör av dig till styrelsen för att få rabattkoden. www.svenskadjurapoteket.se

Bildbeskrivning: Svenska Djurapotekets logga. Grönt kors med vit tass på.

Om Ledarhunden
Ledarhunden är en tidskrift som ges ut av Föreningen Sveriges Ledarhundsförare. Fyra gånger om året publiceras ett nytt nummer med nyheter, reportage och texter av och för ledarhundsförare. Ledarhunden går att läsa på tre sätt. De flesta läser Ledarhunden digitalt men det går också att få texten inläst på skiva eller utskriven på punktskrift. Alla som vill kan läsa Ledarhunden. Man behöver inte vara medlem i SLHF.
Nästa nummer av Ledarhunden beräknas utkomma under senare delen av december 2020. Manusstopp är 6 december.
Redaktörer: Jessica Lucic och Fredrik Mattsson
Ansvarig utgivare: Knut Thorstensson
Signatur: Natalia Hedlund
Inläsare: Lars Forslund, Haninge Taltidning

Kontakta SLHF

Föreningens postadress:
Sveriges Ledarhundsförare
c/o Torbjörn Ruther
Utfartsvägen 8 A
903 54 Umeå
Frågor om fakturor, reseräkningar och dylikt: ekonomi@slhf.net
Medlemsärenden, adressuppdateringar: medlem@slhf.net
Webbsidan: web@slhf.net
Allmänna frågor: info@slhf.net
Knut Thorstensson, ordförande: Färlöv
knut@slhf.net
070-3873437
Jessica Lucic, vice ordförande och redaktör för Ledarhunden: Uppsala
jessica@slhf.net
Åsa Engman, sekreterare: Stockholm
asa@slhf.net
Torbjörn Ruther, ekonomiskt ansvarig samt medlemsregisteransvarig: Umeå
torbjorn@slhf.net
Lisa Ly, informationsansvarig: Stockholm
lisa@slhf.net
Fredrik Mattsson, kursansvarig och redaktör för Ledarhunden: Uppsala
fredrik@slhf.net
Mathilda Vedel During, ledamot: Stockholm
mathilda@slhf.net
Valberedningen
vb@slhf.net
Joachim Kåhlman, Stockholm (ej styrelsen)
Webbansvarig
joachim@slhf.net
Kurs/Aktivitet
kurs@slhf.se
Texter till Ledarhunden
ledarhunden@slhf.net